Datorerna har utvecklats enormt de senaste tio åren ... med undantag av en rätt vital detalj: diskettstationen. Knappast någon annan komponent, åtminstone inte så viktig komponent, har bibehållits oförändrad i ett decennium.

De första PCna levererades med 180 kB enkelsidiga 5,25 tums diskettstationer som snabbt blev dubbelsidiga, fick högre densitet och småningom ersattes av 3,5 tums diskettstationer av olika slag. Men så stannade utvecklingen plötsligt upp.

Försök gjordes att fördubbla disketternas kapacitet till 2.88 MB på samma sätt som de gamla 720 kB disketterna fördubblats till dagens 1.44 MB; genom att halvera skivans rotationshastighet. Den nya 2.88 MB diskettstandarden döptes till ED, eller var det kanske ID...

De traditionella magnetiska disketterna hade nått sin gräns. ED disketterna var både dyra och opålitliga och lyckades aldrig ersätta HD disketterna som fortfarande används i allt från Macintosh och PC till Amiga och SparcStation.

Det har nog länge funnits alternativ till de traditionella magnetiska disketterna men alternativen har aldrig varit speciellt bra. Faktum är att det fortfarande inte finns något bra alternativ men nu är behovet så stort att även dåliga alternativ säljer.

Ny teknik

Magnetisk-optiska disketter sågs första gången i Apple miljonären Steve Jobs privata framtidsvision NeXT. Den magnetisk-optiska diskettstationen i de första NeXT datorerna som lagrade 20 MB på en till synes vanlig 3,5 tums diskett väckte mycket uppmärksamhet men ersattes på grund av tekniska problem snart av en vanlig HD diskettstation.

En magnetisk-optisk diskett är som en traditionell diskett fast med inetsade linjer i skivan som diskettstationen med hjälp av en laser kan följa för att med hög precision styra läs- och skrivhuvudena. Tack vare den höga precisionen kan data lagras i betydligt tätare spår än i vanliga magnetiska disketter.

Mot slutet av 80-talet lanserades "Floptical" som var en 21 MB magnetisk-optisk diskettstation som kunde användas tillsammans med de flesta datorer. En Floptical diskett var lika långsam som en vanlig diskett, kostade lika mycket per MB och kunde inte läsas av de flesta eftersom Flopticalstationer var ovanliga. Den enda fördelen Floptical erbjöd var bekvämligheten att kunna lagra 21 MB på en diskett istället för på 15 och somliga ansåg att det här var värt de par tusen mark stationen kostade. Någon riktig framgång var Floptical aldrig.

Optiska skivor

Det som åter väckte förhoppningarna om ett alternativ till den gamla vanliga diskettstationen var Iomegas Zipdrive (100 MB) och Syquests konkurrerande EZdrive (130 MB) som är moderna varianter av Floptical. Prismässigt ligger de per MB på samma nivå som vanliga diskettstationer men i övrigt är de överlägsna. Hastighetsmässigt ligger de här disketterna på samma nivå som snabba hårdskivor och stationerna är små och kan lätt flyttas till datorer som behöver kunna läsa disketterna vilket gör dem ideala för de som vill kunna flytta stora mängder data mellan olika datorer. Åtminstone Zipdrive finns såväl med SCSI anslutning som parallellportsanslutning vilket gör att de enkelt kan anslutas till de flesta datorer, inte enbart Macar och PCn.

För de som behöver något större finns Iomegas Jazz (1.1 GB) och Syquests SQ1300 (1.3 GB) men de ligger då också i en helt annan prisklass.

En intressant teknik är PD som är nära släkt med CD. PD stationerna kan läsa vanliga CD-ROM skivor och dessutom skriva speciella PD skivor som rymmer 600 MB och kostar ungefär 600 mark. Själva PD station kostar under 4000 mark.

Intressantast är ändå den äldsta av de optiska skivorna: CDn. En CD-R station, en så kallad CD "brännare" som kan skriva CD skivor, kostar nu under 5000 mark och priset sjunker snabbt. En CD-R kan visserligen inte radera information från en skiva men en tom CD kostar under 50 mark och rymmer 650 MB. Dessutom kan en CD skiva som skrivits i en CD-R läsas i vilken CD-ROM station som helst och de finns ju numera i nästan varje dator.

För privatpersoner är CD-R fortfarande lite väl dyrt men för företag och föreningar som behöver arkivera eller distribuera större mängder data är CD-R ett utmärkt alternativ. Många glada amatörer har också delat på kostnaderna för att kunna införskaffa en CD-R.

Bandstationer

Bandstationer har funnits längre än diskettstationer men har genomgått en modernisering och sett en ökad popularitet det senaste året.

Skillnaden mellan band och disketter är den samma som mellan ljudkassetter och LP skivor: om du söker en speciell låt kan du direkt placera pick-uppen på rätt ställe på LPn medan du tvingas spola kassetten. Bandstationer kan inte ersätta disketter men de är utmärkta för att säkerhetskopiera hårdskivan eller för att arkivera stora mängder information som sällan behövs.

Utöver det gamla QIC formatet finns nu också snabbare QIC-Wide och Trava kassetter som rymmer från 400 MB till 1.6 GB. Speciellt Trava formatet håller på att bli nästan lika populärt bland vanliga PC användare idag som QIC en gång var bland stordatoranvändare.

Bandstationernas största fördel är priset. De billigaste Trava-1 stationerna kostar under tusen mark och använder 150 marks kassetter som rymmer 400 MB medan en 1500 marks Trava-3 station kan spara 1.6 GB på en 250 marks kassett.

Främst bland bandstationerna är ändå DAT stationerna, den där digitala kassettekniken som aldrig slog igenom på ljudsidan. DAT stationerna kostar visserligen kring 5000 mark men de är snabba och en 80 marks kassett rymmer 2 GB vilket ger ett pris per MB som ingen annan teknik kan konkurrera med.

Carl-Magnus Dumell