Har du någonsin undrat vad Internet egentligen är? För att få ett ordentligt grepp om fenomenet skall vi först se på dess förvånansvärt långa historia.

Kort uttryckt är Internet ett snart 40 år gammalt militärt forskningsprojekt som "spårat ur". Jo, faktiskt!

Startskottet för Internet gick när Sovjetunionens sköt upp Sputnik år 1957. USA insåg att de blivit efter i den tekniska kapplöpningen och bildade Arpa (Advanced Research Projects Agency) för att främja teknisk forskning. Ett av forskningsområden var datornätverk och 1962 presenterades en teori för en helt ny typ av datornätverk, nätverk som saknade center. Det här intresserar militären eftersom ett sådant nätverk inte har en känslig knutpunkt som är enkel att slå ut, till exempel med kärnvapen, och således skulle lämpa sig för att knyta samman militärens datorer runtom i USA. I försvarsmaktens regi dras experimentnätverket Arpanet igång 1969. Datorer på några universitet sammankoppla med hjälp av Arpanet för att visa om nätverket fungerar i praktiken. Experimentet fungerar väl och 1971 är 23 datorer på 15 olika platser inkopplade och samma år kommer användningen av elektronisk post igång. Universiteten börjar inse fördelarna med de kommunikationsmöjligheter nätverket erbjuder och två år senare, 1973, utvidgas Arpanet över USAs gränser med en kabel till Storbritannien och Norge. Usenet, diskussionsforumet på Internet som idag omfattar bortemot 20 000 diskussionsgrupper, föds 1976 bland universitetsstuderande som har börjat utnyttja Arpanet för sociala ändamål. Arpanet håller på att växa ur skaparnas händer och första gången ordet "Internet" används för att benämna Arpanet är 1982.

Arpanet blir Internet

Internet börjar ta fart 1986: i början av året är 2 000 datorer inkopplade men i slutet av året redan 5 000, 1987 är 20 000 datorer inkopplade och 1989 är 100 000 datorer inkopplade. Arpanet upphörde officiellt att existera 1990 när experimentet förklarades avslutat men det stoppar inte nätverket som utvecklats för att motstå till och med kärnvapenattacker. Internet förefaller nästan ha en egen livsvilja, det fortsätter att breda ut sig trots att ingen egentlige upprätthåller Internet. De ursprungliga statliga finansiärerna har dragit sig ur och nu vilar Internet ekonomiskt på de företag världen över som säljer anslutningar till Internet åt privatpersoner och företag. Däremot finns det ingen som kan säga att de styr Internet. Det har blivit allt svårare att överblicka Internet och inget vet riktigt hur stort Internet är idag men antagligen är över fem miljoner datorer inkopplade och uppskattningsvis 40-50 miljoner människor runtom i världen använder Internet.

Elektronisk post

Elektronisk post har använts i 25 år på Internet och är fortfarande något av det viktigaste Internet kan erbjuda. Med hjälp av elektronisk post kan textmeddelanden billigt och på några sekunder skickas till vilken Internet användare som helst i världen. Min egen e-post adress är "cdumell@abo.fi" där "fi" betyder Finland och "abo" betyder Åbo Akademi medan "cdumell" naturligtvis är en förkortning av mitt namn. Det berömda @ tecknet som ibland brukar kallas "snabel-a" heter "at" enligt engelskans ord för "vid". Min e-post adress betyder alltså "Carl-Magnus Dumell vid Åbo Akademi i Finland". Ibland kan man också se längre adresser, till exempel "cdumell@aton.abo.fi" där "aton" är namnet på en enskild dator vid Akademin. Numera är det ofta onödigt att nämna en enskild dator i adressen för alla datorer inom en organisation är ofta sammankopplade så att e-post meddelanden är tillgängliga via dem alla oberoende vilken av datorerna meddelandet skickades till.

Nära släkt med e-post är Usenet (ofta kallat News) som i princip är offentliga e-post meddelanden som kan läsas och besvaras med speciella program, "nyhetsläsare", av vem som helst och på så vis upprätthålls diskussionerna. För tillfället finns bortemot 20 000 olika diskussionsgrupper om alla slags ämnen och på olika språk.

World Wide Web

Något som brukar väcka mycket förvirring är förhållandet mellan Internet och World Wide Web. WWW som presenterades 1992 är ett system för att över information via Internet. Om Internet skulle liknas vid ett telefonnät så skulle WWW närmast motsvara fax-tekniken. Tack vare WWW kan texter och bilder sammanställas till "sidor" (ofta kallade hemsidor), i elektroniska dokument. De här sidorna kan ses med speciella WWW-bläddrare, till exempel Netscapes "Navigator" eller Microsofts "Internet Explorer". WWW utnyttjar adresser på liknande sätt som e-post. Till exempel i "www.abo.fi/~cdumell" betyder "abo" och "fi" naturligtvis Åbo Akademi och Finland medan "www" är namnet på den dator vid Akademin som har hand om WWW dokumenten och "~cdumell" är namnet på ett speciellt dokument, nämligen min egen hemsida. En hemsida innehåller ofta "länkar", till exempel ett ord eller en del av en bild, som användaren kan peka på med musen för att komma vidare till en annan sida. I en text där ordet "Åbo" ingår kan "Åbo" vara en länk som leder till Åbo stads hemsida. Andra "standarder" för att överföra information över Internet är till exempel WWWs föregångare Gopher. Gopher påminner mycket om WWW men överför endast text och används knappt längre.

FTP (File Transfer Protocol) är ett sätt att överföra, till exempel, ett datorprogram. Internet är fyllt med miljontals gratisprogram som vem som helst kan hämta hem. Numera finns understöd för FTP inbyggt i många WWW-bläddringsprogram. Två berömda FTP adresserna i Finland är "garbo.uwasa.fi" och "ftp.funet.fi", dvs datorn garbo vid Vasa universitet och datorn ftp vid Funet (Finnish University and Research Network). Det är alltså vanligt att en dator som sköter FTP överföringar döps till "ftp" och datorer som sköter WWW överföringar döps till "www".

Dessutom finns det metoder för att överföra ljud via Internet vilket har utnyttjats för använda Internet som en vanlig telefon och för att sända radioprogram via Internet. Det finns också metoder för att sända rörliga bilder vilket används för att ordna videokonferenser och för att sända TV program via Internet.

Så småningom kanske vi också kan skicka föremål via Internet, vem vet.

Carl-Magnus Dumell