Dags att rusa ut och köpa en ny Pentium III processor nu? Nej, verkligen inte. Pentium III är idag exakt 0% snabbare än Pentium II och just därför satsar Intel 1,5 miljarder mark i en reklamkampanj för Pentium III.

Pentium III är inte en helt ny processor utan en gammal Pentium II med ungefär 70 nya "multimediainstruktioner". Pentium III är snabbare endast tillsammans med datorprogram som specialgjorts för att utnyttja dessa multimediainstruktioner. Tillsammans med dagens datorprogram är Pentium III däremot exakt lika snabb som en Pentium II.

Intel marknadsför kraftigt sin nya processor för ju fler processorer de säljer desto större orsak har programtillverkarna att göra om sina datorprogram för att dra nytta av de nya specialegenskaper. Men inte ens med nya program kommer PIII av vara speciellt mycket snabbare, hastighetsökningen kommer antagligen att röra sig kring 10% i de flesta situationer.

586 blev Pentium

Tidigare utvecklades nya processorer med långa mellanrum och det var tydlige generationsskillnader mellan dem. Du kanske kommer ihåg modeller som "286" "386" och "486". Av marknadsföringsskäl valde Intel att kalla sin därpå följande processor för "Pentium" istället för "586", sifferserier kan nämligen inte registreras som varumärken.

"Pentium", som lär vara latinska för "femte generationen" blev ett värdefullt varumärke och istället för att hitta på ett nytt namn för sin "686" processor så döpte Intel den till "Pentium Pro" trots att det var frågan om två helt olika processorer. Efter det här började Intel dessutom såsa ihop skillnaderna mellan processorerna. Idag finns det två olika Pentium processorer av "586" modell och åtminstone sex olika Pentium processorer av "686" modell.

Samma processor - olika namn

Flaskhalsen i datorer med mycket effektiva processorer är kommunikationen mellan minnet och datorn. Uttrycket MHz (miljoner svängningar per sekund) används för hastigheten med vilken ettor och nollor pumpas omkring i maskinen. En snabb processor idag kan ta emot och sända ut 400 miljoner ettor och nollor per sekund men ett snabbt minne kan endast hantera 100 miljoner ettor och nollor per sekund. Det går att tillverka snabbare minne än så här men det är dyrt. En bra kompromiss är att använda en liten mängd av detta dyra men snabba minne som en buffert mellan processorn och det egentliga minnet.

En 15.000 marks Pentium Xeon är en exakt likadan processor som en 500 marks Pentium Celeron, enda skillnaden är att Xeon har ett 1024 kB buffertminne medan Celeron endast har ett 128 kB buffertminne.

En Pentium för varje plånbok

Medan femte generationens Pentium processorer har ett buffertminne på 16 eller 32 kB med en hastighet av högst 66 MHz (ungefär en tredjedel av processorns hastighet) så har PPro ett buffertminne på 512 eller 1024 kB med en hastighet upp till 200 MHz (samma hastighet som processorn).

PPro var dessvärre dyr att tillverka. Intel ändrade om processorn och döpte den till Pentium II. Buffertminnets hastighet i den nya processorn sänktes till hälften av processorns hastighet för att sänka produktionskostnaderna. Pentium II var betydligt billigare att tillverka men på grund av skärpt konkurrens från andra processortillverkare, som AMD, var Intel tvungen att göra en ännu billigare version. Intel prövade att helt lämna bort buffertminnet i Pentium II och döpte resultatet till Celeron.

Tillverkningskostnaderna sjönk dramatiskt men utan buffertminne var processorn mycket långsam. Intel korrigerade saken genom att presentera en ny budget Pentium II där buffertminnets storlek sänkts till 128 kB men buffertminnets hastighet istället höjts till samma som processorn, namnet blev Celeron A.

Stökigt? Det tycker säkert Intels marknadsföringsavdelning också. En Pentium II har större men långsammare buffertminne, en Celeron A mindre men snabbare buffertminne. Slutresultatet är att Intel har två processorer som är praktiskt taget lika snabba och konsumenterna har svårt att välja.

För att tillgodose den krävande servermarknaden lanserade Intel också en version av Pentium II där mellanminnets hastighet är samma som processorns och storleken är 512, 1024 eller 2048 kB. Namnet på den här modellen är Pentium Xeon.

Och nu kommer då alltså Pentium III som är en Pentium II men med nya multimediainstruktioner.

Pentium III kan vara ditt id-kort

Men Pentium III är inte enbart ännu en Pentium II variant med ännu fler multimediainstruktioner. En helt ny och kontroversiell finess i Pentium III är en serienummer. Tanken är att serienumret skall fungera som ett id-kort på nätet. Ett företag som säljer varor på nätet kan avläsa Pentium III serienumret i kundens dator och på så vis identifiera kunden.

I USA har funktionen väckt många negativa reaktioner och fruktan att serienumret skall användas för att övervaka människor på ett sätt som kränker deras personliga integritet. Och även om serienumret inte missbrukas är dess nytta ifrågasättbar. Numret identifierar endast datorn och en dator kan användas av många människor. Intel har reagerat på kritiken och levererar sina nya processorer med serienumret avstängt så att användarna själva får välja om de vill aktivera det eller inte.

Carl-Magnus Dumell