Skickat bilder per e-post och det tagit 75 minuter att överföra dem? Gjort webbsidor och det tar flera minuter att få fram dem via modem? Sitter du fortfarande med fotot i handen och undrar hur du skall få in det i maskinen till att börja med?

Fotot in i datorn

Enklast får du in en fotografi i datorn genom att helt enkelt be att få bilderna också på cd-skiva eller diskett när du för filmen till framkallning. Pionjären på området var Kodak som redan 1990 började med denna service under namnet Photo CD. Idag erbjuder också många andra företag motsvarande tjänster.

Exempelvis Photo CD är populärt bland yrkesmänniskor och negativen överförs med hög upplösning till cd-skivor. För hobbyanvändning överförs bilderna ibland till vanliga disketter och då följer ofta också något enkelt bildhanteringsprogram med på disketten. Att få en filmrulle överförd till diskett eller cd-skiva kostar i storleksordningen med att framkalla en filmrulle.

Om du ofta behöver få in foton i datorn snabbt så är digitalkameran behändig. Bildkvaliteten är däremot från sämsta ändan men duger för webbsidor.

Kamerornas styrka ligger i att du inte behöver köpa film och bilderna kan du överföra till datorn nästan omedelbart utan att behöva vänta på att få någon film framkallad. Nackdelen ligger i att bildernas upplösning är dålig, kamerorna inbyggda minne ofta rymmer alltför få bilder och att de häftiga bildskärmarna på kamerorna äter upp batterierna på nolltid.

I reklamer används ofta uttrycket "megapixel" för dyrare kameror som använder över en miljon punkter för att bygga upp en bild. Bilder tagna med de billigaste kamerorna består endast av 300.000 punkter och då börjar de enstaka punkterna redan bli störande synliga. Kamerornas dåliga upplösning kan du kompensera genom att se till att det du fotograferar verkligen fyller upp hela bilden. Om du fotar en människa och lämnar ordentligt med golv och tak synligt kring personen kommer ansiktet att bli så litet i förhållande till hela bilden att det inte går att känna igen personen. I värsta fall blir de enskilda punkterna som bygger upp bilden blir lika stora eller större än personens ögon.

Om du har många bilder som redan är tagna som du vill få överförda till datorn eller digitalkamerans kvalitet inte räcker till kan det löna sig att investera i en egen skanner. En vanlig skanner ser ut som en mini-kopieringsmaskin. Med en sådan här skanner är du inte heller begränsad enbart till fotografier utan du kan läsa in allt upp till en storlek av ungefär A4. De billigaste modellerna kan kosta så lite som 500 mark men normalt ligger priset strax över 1000 mark och då följer ofta också något hyggligt bildbehandlingsprogram med. Apparaternas kvaliteten är idag sådan att du knappas kommer att klaga så länge du inte försörjer dig på bildbehandling.

Om du är fotoentusiast eller behöver läsa in fotografier med mycket hög kvalitet kan det vara värt att överväga en filmskanner som läser in bilden direkt från negativet eller diabilden. Papperskopier klarar aldrig av att återge lika mycket detaljer och färgnyanser som negativ och diabilder i själva verket innehåller och med hjälp av en filmskanner kommer du åt den här extra informationen i bilderna. För 4000 mark får du en filmskanner och en normal kamera som tillsammans ger bättre resultat än en 150.000 marks professionell digitalkamera.

Fotot ut på papper

Om du har en dator har du antagligen också en färg bläckstråleskrivare. Börja med att investera i ordentligt papper. De där fina exempelutskrifterna i affären som lockade dig att köpa skrivaren var inte gjorda på vanligt kopieringspapper utan på betydligt dyrare specialpapper. Både Canon och HP erbjuder olika typer av specialpapper för sina skrivare, de dyraste kostar många mark per ark. Tumregeln är inte helt överraskande att dyrare papper resulterar i bättre utskrift.

Utgå inte heller från att skrivarens förhandsinställningar skall ge bästa möjliga resultat. Förhandsinställningarna utgår ofta från att du skriver ut textdokument, eventullt med infogade bilder. I Windows 95/98 kommer du åt skrivarens inställningar via "start" menyn, "settings" och "printers". Klicka på symbolen för skrivaren med högra (!) musknappen och välj "properties" i menyn som dyker upp. Här kan du ställa in sådant som papperstyp, utskriftskvalitet (hög kvalitet eller snabb utskrift) och så vidare.

Fotografier består av kontinuerliga färgskalor men skrivare (och tryckmaskiner) klarar inte av sådant utan placerar punkter av olika färger nära varandra enligt olika matematiska mönster för att efterlikna olika nyanser. Skrivarens kvalitet beror på med vilken precission den kan placera punkterna och hur avancerade matematiska mönster den kan använda.

Det finns också färgsublimationsskrivare som åstadkommer kontinuerliga färgskalor genom att förånga och blanda färger som sedan sugs in i specialpapper. Du kan inte skriva ut text med dessa skrivare, de är långsamma och en aning dyra i drift men om papperskopior är viktigt för dig så leta i affärerna efter en sådan och betrakta resultatet.

Fotot ut på nätet

När du lagrar bilder för att använda dem på webbsidor kan du välja mellan två format: JPG för fotografier och GIF för icke fotografiska bilder, exempelvis logon och texter gjorda som grafik. Ett mycket vanligt fel är att personer som gör webbsidor använder någondera formatet för all grafik. Om du sparar fotografier i GIF format kommer de att se urtvättade och färglösa ut, de blir "prickiga" och de tar väldigt lång tid att överföra via modem. Om du sparar annan grafik än foton i JPG format börjar bilderna se "smutsiga" ut, det dyker upp falska skuggor i bilderna och överlopps ränder och vågor. Se alltså till att du sparar foton i JPG format och sådan grafik som inte är foton i GIF format.

När du sparar foton i JPG format måste du välja "kvalitetsnivå". Om du har en skala mellan bra och dåligt så pröva med någon kring en fjärdedel från sämsta kvalitet. I de flesta fall ser du ingen märkbar försämring i bilden men högre kvalitetsnivåer resulterar i bilder som tar lång tid att överföra via webben.

Försök se efter hur många kilo (kB) bilden blev efter att du sparat den. Som tumregel kan du räkna att ett vanligt modem överför 3 kB per sekund. En bild på 300 kB tar alltså över en och en halv minut att få fram med ett vanligt modem.

Carl-Magnus Dumell