Välkommen till året som kan bli utslagningsåret för affärer på nätet” skrev en ledande tekniktidskrift i januari. Och nu slås de ut, en efter en.

Det har alltid gått dåligt för nästan alla affärer på nätet, men investerare har trots detta fortsatt pumpa in pengar i företagen i hopp om att de någon dag skall bli lönsamma. Men sedan början av året har investerare blivit mer försiktiga och flera mindre amerikanska företag har fått problem. Beyond.com och Value America, bägge före detta stjärnskott på börsen, blev de två första offren.

Kontanterna tar slut

Under våren varnade flera företag för att de kanske inte hade tillräckligt med kontanter för att klara ens de närmaste månaderna. Nätaffärerna Peapod som säljer matvaror, Drkoop.com som säljer hälsovårdsartiklar och CDNow som säljer cd-skivor var några av de företag vars bankkonton höll på att bli tomma. Ekonomitidningen Barron tog en titt på 200 Internetföretag och kom fram till att var fjärde kommer att förbruka sina kontantreserver före årets slut och inte klara sig utan tilläggsfinansiering utifrån.

Den stora smällen, speciellt ur europeisk synvinkel, kom för ett par veckor sedan då klädaffären Boo.com gick i konkurs endast sex månader efter lanseringen. Företaget gick, som nästan alla andra affärer på nätet, hela tiden ordentligt på minus och då investerarna vägrade skjuta till mera pengar var konkursen ett faktum. Jag befann mig i Storbritannien, där Boo.com hade sitt högkvarter, då nyheten kom och de lokala medierna gjorde en mycket stor sak av konkursen. Boo.com, vars marknadsföring varit synlig också i Finland, grundades av två svenskar, hade högkvarter i Storbritannien, finansierades av bland annat europeiska klädjätten Benetton och var överlag Europas största satsning i branschen.

Vems är felet?

"Vem skall vi skylla på?" frågade en journalist vid brittiska CNN. Den inbjudna marknadsanalytikern svarade "investerarna som skjutit in summor som inte står i proportion till företagens framtidsmöjligheter". Nyligen var amerikanska teknikaktier i genomsnitt värda ca 200 gånger mer än företagens årliga vinst. Samtidigt var normala industriaktier värda ca 25 gånger men än företagens vinst. Nu när vi lever i efterklokhetens tidevarv säger många analytiker att två faktorer vilselett investerare. Många investerare har inte insett hur enkelt det är att lägga upp en affär på nätet och hur snabbt ett lovande företag kan få hundratals konkurrenter. Många investerare har också levt i tron att en framgångsrik affär på nätet har hela världen som affärsområde varvid vinstmöjligheterna borde röra sig om miljarder, men i själva verket gör den stora konkurrensen på nätet att vinstmarginalerna är mycket anspråkslösa.

Vilka företag är i fara?

Överlag är det återförsäljare på nätet som råkat mest illa ut senaste tiden. Nyligen skrev en ekonomijournalist i Helsingin Sanomat, med anledningen av boo.com konkursen: "ett bedrövligt postorderföretag är ett bedrövligt postorderföretag även när de har sin katalog på nätet".

Amazon.com, världens största bokhandel och föregångare när det gäller handel på nätet, är ett omdiskuterat företag. Trots kontinuerliga förluster tror många fortfarande på företagets framtidsmöjligheter. Orsakerna är att företaget överlevt tillräckligt länge för att ha hunnit bygga upp en stor kundbas och etablera sig, de har också beprövad och bra teknologi, företagets distributionskanaler klarar av att leverera stora mängder varor snabbt och företaget har lyckats hålla sina kunder nöjda genom god service. Exempelvis Boo.com hade från första början problem med missnöjda kunder, långa leveranstider och tekniska problem.

Resebranschen i tumult

En bransch som många investerare nu håller ett öga på är resebyråbranschen. Till och med här i Helsingfors har vi kunnat se omfattande utomhus-reklamkampanjer för flera olika resebyråer på nätet. Idag finns det över tusen företag som säljer flygbiljetter via nätet. Det är osannolikt att de alla kommer att finnas kvar om några år.

Microsofts resebyrå på nätet, Expedia.com, är en av de största i branschen med 17 miljoner registrerade användare, en årlig omsättning på 200 miljoner mark och en årlig förlust på 100 miljoner mark. Så som de flesta andra företag i branschen beror förlusterna på enorma marknadsföringskostnader. Många affärer på nätet har upptäckt att de tvingas spendera ovanligt mycket på reklam för att locka kunder då de inte syns i gatubilden på samma vis som traditionella affärer. Expedia har i alla fall etablerat sig väl och försöker säkra sin framtid genom att inte enbart skriva ut och posta flygbiljetter utan genom att erbjuda omfattande information om destinationerna och tilläggstjänster kring resande.

För att klara sig i konkurrensen mot Expedia beslöt Travelocity och Preview Travel, nummer två och tre i branschen, att slå sig samman och bli störst. Sabre som står bakom Travelocity sköt dessutom till ett par hundra miljoner mark. Trenden att de stora blir större och de andra försvinner.

De stora blir större

Den bransch där storlekens betydelse syns bäst är portalbranschen. En portal är en generell startplats på nätet, en startsida, ursprungligen ofta en länksamling via vilken användaren enkelt kunde gå vidare men idag allt oftare också en service med nyheter, gratis e-post service och så vidare. Enligt en undersökning utförd av Forrester Research i december står de tre ledande portalerna, Yahoo, MSN (Microsoft Network) och AOL (America On-Line), för 15% av all Internettrafik medan alla andra portaler tillsammans står för 5%. AltaVista, Lycos och Excite som ännu för ett par år var jämbördiga konkurrenter med de nu tre ledande har gett upp. Disneys Go.com har inriktat sig på underhållning, AltaVista har gått tillbaks till att vara en renodlad sökmaskin, Excite köptes av @Home och satsar på bredbandsservice medan Lycos köptes upp av Terra Networks som ägs av Spaniens största telefonbolag Telefonica för att satsa på den spansk- och portugisisktalande marknaden.

Hur ser framtiden ut?

Men varken investerare eller företag har tappat tilltron till e-affärer, även om förväntningarna nu torde vara mer realistiska. När de anställda vid Boo.com promenerade ut från huvudkontoret efter att ha förlorat sina jobb stod arbetsförmedlare och delade ut arbetserbjudanden. Även om inte Boo.com skötte sin ekonomi så väl så hade de nyskapande tekniska lösningar och de anställda besitter eftarenhet och kompetens som många andra företag vill komma åt. Själva Boo.com har nu också sålts till ett företag som planerar att sälja ut teknologin till andra företag som upprätthåller affärer på nätet.

Carl-Magnus Dumell