Många har entusiastiskt inhandlat en bärbar dator som några månader senare inlett ett stillsamt liv i någon bokhylla eller garderob. Bärbara datorer är som hundvalpar, de ser söta ut i affären men de kan inte användas för sporadiska kelstunder utan de måste används regelbundet och rejält.

Det vanligaste misstaget är att en bärbar dator köps för att komplettera bordsdatorn. I nio fall av tio fungerar det här inte. Att använda två datorer är som att använda två kalendrar, det du behöver finns alltid i den andra och rätt snabbt slutar du lita på informationen i bägge.

För att du skall vilja använda din bärbara dator och ha nytta av den måste den innehålla exakt samma som din bordsdator, och vad behöver du i så fall din bordsdator till? Själv försökte jag i ett par månader komplettera min bordsdator med en billig bärbar IBM ThinkPad 365XD men gav upp. Efter att du stressat startat upp din bordsdator för att snabbt göra en utskrift av en viktig text och märker att den fortfarande finns i den bärbara datorn eller efter att du några gånger tar fram din bärbara dator på ett affärsmöte för att presentera något och upptäcker att materialet finns i din bordsdator kommer du också att ge upp. Och om du använder dina två datorer mycket kommer du att hamna i dylika situationer, hur du än försöker gardera dig. Dessutom är det mycket tidsödande att se till att alla program du behöver finns i bägge datorerna och är konfigurerade någorlunda likadant. Idag använder jag istället bara en dator: en bärbar Toshiba Tecra 740CDT och jag kunde ägna en hel artikel åt att betona hur viktigt det är att ha allt samlat i en dator.

Dessa två bärbara datorer, som tyvärr inte är mina utan som jag fått låna, har gett mig en bra insikt i ämnet för de representerar varsin ytterlighet bland bärbara datorer, den förstnämnda kostar ungefär 10.000 medan den andra är marknadens dyraste modell just nu och kostar närmare 50.000. Att jag dessutom spenderar 5-10 timmar per vecka i tåg har ytterligare fördjupat mitt förhållande till bärbara datorer och till exempel denna artikel skriver jag just nu i tåget på väg till Helsingfors.

Alternativ till bärbara datorer

Om du uttryckligen behöver en stor och avancerad dator på ditt skrivbord och en enklare dator för enklare uppgifter när du rör på dig så köp då en PDA (Personal Digital Assistant) istället. En PDA är specialgjord för att komplettera din bordsdator utan att konkurrera med den. Exempelvis Apples nyaste Newton är en genial elektronisk anteckningsbok och kalender. Newton är behändigt liten eftersom den saknar tangentbord, istället skriver du direkt på skärmen med en specialpenna och Newton tyder din handsskrift. Newton kan också anslutas till en mobiltelefon och sända/ta emot fax, e-post eller köra en webbläsare så att du kan bläddra i "Internet Movie Database" och läsa recensioner för att hjälpa dig när du står i kvarters R-kiosk och försöker välja vilken av två filmer du vill hyra. US Robotics tillverkar också en populär PDA som heter Pilot.

Bra - men dyra

Det mest negativa med bärbara datorer är deras pris i förhållande till bordsdatorer. Prestandamässigt ligger praktiskt taget alla bärbara datorer på marknaden idag mycket nära varandra, du kan egentligen bara välja mellan Pentium 120, 133 och 166 MHz, ingenting annat. Trots att de ligger så här nära varandra prestandamässigt sträcker sig priset från 10.000 till 50.000. Det som ytterligare förvärrar prissituationen är att bärbara datorer föråldras snabbare då du inte kan förnya enskilda komponenter lika enkelt som i en bordsdator.

Det som kostar i en bärbar är alltså inte hastigheten utan i första hand den inbyggda skärmen. Ett par centimeter större skärm kan mycket väl betyder 5000 mark till på prislappen. Utöver storleken beror skärmens pris också på tekniken. Det finns passiva (DSTN) och aktiva (FTF) skärmar. Skillnaden är att de aktiva ger en mycket ljusare och helt jämn bild medan passiva skärmar ser lite dunkla ut det uppstår störande skuggbilder på skärmen. En passiv skärm är betungande för ögonen i det långa loppet men en aktiv skärm är häpnadsväckande skarp och utklassar lätt vilken vanlig monitor som helst.

Ett annat problem med bärbara datorer har varit alltför många kompromisser, bland annat att tangentborden tryckts ihop till oanvändbara nåldynor, batterierna har varit så små att de endast fungerat i en knapp timme och inte ens diskettstationen har rymts in i datorn. Dylika datorer var populära för ett par år sedan men det tilltalande yttre kunde inte i längden överväga nackdelarna. De senaste åren har genomsnittsdatorn faktiskt blivit större och såväl IBMs som Toshibas bärbara datorer är idag lika stora som för nästan tio år sedan, dvs ungefär som en telefonkatalog, och istället har mer teknik packats in i samma skal. För de som verkligen värdesätter en lätt bärbar dator finns naturligtvis fortfarande "ultrabärbara" men de är ovanliga.

Dagens datorer har fullstora tangentbord som en van maskinskrivare kan knacka iväg på lika snabt som på vilket externt tangentbord som helst. Batterierna håller nu också 2-3 timmar vid riktig användning och nästan alla har inbyggd Cd-rom station. Canon har dessutom några modeller med inbyggd skrivare och dessa datorer är guld värda för de som verkligen behöver ha skrivaren med sig. Ljudkortet är kanske den största besvikelsen i dagens bärbara, de flesta, med undantag av IBM’s dyraste, har nämligen bara ett gammalmodigt SoundBlaster Pro ljudkort.

Något riktigt bra alternativ till en vanlig mus finns inte. Den ursprungliga trackballen, en slags upp och nedvänd mus där användaren rullar på en kula som delvis sticker upp ur en skiva, var innexakt och har försvunnit. Det vanligaste alternativet idag är en styrpinne, en liten pinne på en halv centimeter i diameter som sticker upp i mitten av tangentbordet en millimeter högre än tangenterna. Genom att placera fingret ovanpå pinnen och trycka den en aning åt något håll styrs pilen på skärmen. Det bästa med styrspaken är att den finns mitt i tangentbordet så du behöver aldrig flytta handen från tangentbordet.

En spännande teknik som introducerades av Apple är glidplattan, en jämn plastyta i samma storlek som en tändsticksask. När du rör fingret längs plattan rör sig pilen på samma sätt. Jag försökte i en månad använda en sådan men precisionen är för dålig helt enkelt eftersom fingerspetsen är för trubbig.

Carl-Magnus Dumell