Internet är det självklara första ämnet i Jakobstads Tidnings nya datorkolumn "Bakom skärmen". Orsaken är inte enbart att Jakobstads Tidning är den första och fortsättningsvis enda svenskspråkiga dagstidningen på Internet utan också för att det nu pågår ett krig om vem som skall härska på nätet.

World wide web, www eller webben, har idag blivit den viktigaste delen av internet. Webben erbjuder ett enkelt sätt att distribuera information, såväl bild som text, över Internet.

Denna information sänds ut med ett program som kallas webbserver och tas emot av ett program som kallas webbläsare.

Att se på informationen som sprids via webben är det som ofta brukar kallas "att surfa på nätet". Vanligtvis är det ett företag eller en förening som har en server för att sprida ut information om sin verksamhet medan vanliga användare har en webbläsare för att se all den information som sprids ut.

Antalet serverar på nätet har uppskattats till 80.000 medan tiotals miljoner människor har webbläsare för att se på informationen.

Kriget som nu brutit ut handlar om vilken tillverkares webbläsare och server som skall användas och orsaken är enkel: Internet kommersialiseras och alla ekonomisk verksamhet på nätet är knuten till det program användaren (kunden) använder för att ta del av informationen och den ökade handeln på webben.

Underföretaget Netscape Communication grundades för ett par år sedan och deras webbläsare, Navigator, används idag av 20 miljoner människor och är därmed det överlägset populäraste.

När Netscape gick in på börsen senaste augusti kostade en aktie 28 dollar.

Vid årets slut var samma aktie värd 130 dollar trots att företaget knappt gjorde någon vinst. Det var en digital guldrush.

Microsoft rustar upp

Hittills har Netscapes position varit ohotad och datorbranschen har öppet visat sin skadeglädje över att den enda tänkbara konkurrenten, företagsjätten Microsoft, totalt missräknat Internets betydelse.

Många har varit oroade över Microsofts dominerande och i många fall monopolartade ställning inom programvaruindustrin och har därmed välkomnat Netscape som varit det enda företag som lyckats ställa sig upp mot Microsoft. Under fem dagar i slutet av februari förändrades situationen dock helt och nu slåss Netscape för sin överlevnad.

Netscapes webbläsare, Navigatorn, kostar egentligen 200 mark men den är gratis för studerande och lärare. I praktiken är de ändå få Navigatoranvändare som ens känner till att programmet kostar.

De egentliga pengarna tjänar Netscape på att sälja servrar för mellan 500 och 1200 dollar styck.

Eftersom Navigatorn används av 20 miljoner människor är de det ledande namnet i branschen och därmed väljer många företag och andra som vill sprida information att göra det med Netscapes webbserver.

Microsoft lanserade visserligen sin webbläsare, Internet Explorer, redan med sitt nya operativsystem Windows 95 och nu finns det även gratis tillgängligt för Windows 3.1 och Macintosh användare. Någon succé blev Internet Explorer ändå inte, inte förrän den 12 februari när Microsoft lanserade sin tillhörande Internet Information Server (IIS). För att fullständigt krossa Netscape delar Microsoft ut såväl sin webbläsare som server gratis. Internet Explorer är dessutom ett bra program, det är stabilare än Navigatorn och har fler finesser även om många av finessernas nyttovärde kan ifrågasättas.

På fem dagar distribuerade Microsoft 20 000 servrar, det är lika många som Netscape distribuerat totalt. Vid det här laget borde Microsoft var uppe i 40 till 50 tusen servrar. Netscape har endast två fördelar, en kundkrets på 20 miljoner människor och ett bredare datorunderstöd.

Medan Internet Explorern endast finns för Windows och Mac finns Navigatorn också för Unix. Om det här är tillräckligt för att rädda Netscape är tveksamt.

Carl-Magnus Dumell