Specialgjord för Internet och med en prislapp på 2000 mark skall morgondagens datorn, nätdatorn, erövra världen. Nätdatorn har kallats allt mellan morgondagens dator och branschen största misstag och förståsigpåare tävlar om vem som kan utlova den mörkaste framtiden för nätdatorn, allt medan nya prototyper presenteras och fler företag går med i leken.

60-tals filosofi

Grundtanken med nätdatorn är att så mycket som möjligt skall ske i stora centraldatorer varefter resultatet överförs till användarens nätdator. Om du vill skapa ett diagram så överförs ett program till din nätdator med vilket du kan mata in siffrorna. När du är klar raderas programmet och siffrorna sänds iväg över nätet till centraldatorn som skapar diagrammet och sänder det till din nätdator tillsammans med ett program som visar diagrammet.

Principen kan verka bekant för de som kommer ihåg centraldatorerna som var vanliga ända in på 80-talet. När datorerna ännu var mycket dyra och stora köptes en som placerades i företagets eller universitetets källare varefter kablar till terminaler drogs ut i hela byggnaden. På det här viset kunde en dators resurser utnyttjas till fullo. Centraldatormodellen vek småningom undan för persondatorerna som fick sitt namn just för att de var avsedda för enskilda personer.

Internet har på nytt skapat ett slags centraldatorsystem där din dator hemma endast är en terminal kopplad till centraldatorer runtom i världen. Nätdatorerna är skräddarsydda för dylik Internetanvändning.

Billiga att anskaffa

Priset är naturligtvis nätdatorns starkaste sida. Nätdatorns eldsjälar (bland annat IBM, Apple, SGI, Sun och Oracle) talar ständigt om 500 dollar som den magiska gränsen nätdatorerna kommer att underskrida. Det låga priset är möjligt eftersom nätdatorerna har billiga processorer och begränsade lagringsutrymmen.

Det som förespråkarna helst framhåller är nätdatorns användarvänlighet. Användaren behöver inte tänka på att installera eller uppdatera program utan de nyaste versionerna av alla program finns tillgängliga på centraldatorer och skickas över när användaren behöver dem.

En fördel som sällan tas upp är de potentiellt låga servicekostnaderna för företag. Undersökningar visar att varje persondator i ett företag kostar enorma summor i underhåll och de få företag som fortfarande använder centraldatorer sparar stora pengar. Trots att det finns moderna centraldatorsystem (grafiska X terminaler och Unix maskiner) så kan nätdatorerna vara det som återigen populariserar detta underhållsvänliga system.

... men dyra anslutningar

Nätdatorerna må vara billiga att införskaffa och underhålla men nätanslutningarna de kräver kan driva upp det riktiga priset i skyarna. Nätdatorerna är mycket beroende av internetanslutning vilket kräver låga anslutningsavgifter och höga överföringshastigheter. Analoga telefonanslutningar med 14 eller 29 kbps modem är hopplöst långsamma och inte ens digitala telefonanslutningar (ISDN) med 64 eller 128 kbps är tillräckligt. Överföring via kabel-TV nät kunde vara en tillfällig lösning men det som behövs, och som kommer, är ATM nät som klarar upp till 600 Mbps. Finland har det bäst utbyggda ATM nätet i världen och de lägsta priserna men det tar ändå länge innan ATM är ett reellt alternativ för privatpersoner. Idag är det egentligen endast företag som har de snabba nätanslutningar som behövs.

Microsofts Bill Gates är en av de stora skeptikerna och enligt honom kommer konsumenterna att undra vad det är som lämnats bort för att göra nätdatorn billig. Ett bra exempel på det här var försäljningen av 486 baserad datorer. Alla köpte 486DX istället för billiga 486SX datorer trots att skillnaden endast var en dyr flyttalsenhet som nästan ingen behövde.

Negativ publicitet

Nästan varje artikel om nätdatorer är negativ och ofta rentav aggressiv. Nätdatorerna beskrivs som idioti och garanteras misslyckande. Datorns historia må vara kort men den är fylld av misslyckanden och många av misslyckandena har drag som på ett eller annat sätt för tankarna till nätdatorerna, IBMs PCjr fiasko är det första jag kommer att tänka på.

De starka negativa reaktionerna bland utomstående expertis bottnar ändå i något annat. Vi som påstår oss vara experter på området, vi som skriver artiklar eller håller kurser, har i 10-20 år kämpat för att hänga med. Vi försöker smälta hundratals och åter hundratals sidor facklitteratur per månad, vi försöker följa med nyhetsgrupper på Internet trots att det kommer hundratals nya meddelanden per minut dygnet runt och vi drunknar i referensmaterial som företag gör tillgängliga via WWW. Mot den här bakgrunden är det förståeligt att en och annan blir upprörd när IBMs Lou Gerstner leende säger att mikrodatorernas hela grundidén skall förändras.

Carl-Magnus Dumell