De första Internetkablarna drogs redan 1969 i USA, men på den tiden kallades nätet ArpaNet. Arpa var den forskningsinstitution som USA grundade när Sovjet skjutit upp sin Sputnik 1957 och USA ansåg sig ligga efter i den tekniska utvecklingen. Amerikanska armén hade länge anslutit sina stora centraldatorer i olika militäranläggningar via datornät men dessa nät var sårbara. Teorin för ArpaNet presenterades 1962 och det revolutionerande med detta nät var att den saknade center, en enskild punkt som skulle kunna slås ut i en kärnvapenattack och lamslå hela nätet.
När ArpaNet började byggas 1969 var det högskolornas centraldatorer som anlslöts till varandra för att pröva nätets tillförlitlighet. År 1971 hade 23 datorer på 15 orter anslutits och samma år uppfanns e-posten. Redan 1973 drogs de första kablarna utanför USAs gränser, till Natoländerna Storbritannien och Norge. Första gången ArpaNet började kallas Internet var 1982. År 1986 fanns 2.000 datorer anslutna till nätet, året därpå 20.000 och 1989 100.000 datorer. Den amerikanska statens finansiering av ArpaNet upphörde 1990 och därefter har nätet utvidgats och underhållits genom att tiotusentals kommersiella regionala nät smälts ihop med Internet, i Finland exempelvis Helsingfors Telefons "Kolumbus" och Soneras "Inet". Webben, www, som de flesta ser som en synonom till Internet, uppfanns 1992 och idag används Internet av uppskattningsvis 60 miljoner människor runtom i världen.

Finlands första kabel till utlandet

-Det var i december 1988 som Finland fick sin första fasta Internetförbindelse till utlandet. Det var en 64 kbps linje via Stockholm till USA. Idag klarar ett vanligt modem samma hastighet men för tio år sedan var hela landet anlslutet via en sådan kabel, säger Markus Sadeniemi som är chef för Funet.
Funet (Finnish University and Research Network) är den organisation som ägs av utbildningsministeriet och som upprätthåller universiteten och högskolornas Internetförbindelser.
Funet grundades 1984 för att förbinda de olika högskolornas centraldatorer med varandra. År 1987 började Funet förbinda högskolornas lokalnät till ett landsomfattande nät som bar organisationens namn: Funet. Följande år, 1989, Fick Funet en kabel över till Stockholm och de motsvarande universitetsnäten i Norden. Samtidigt fick funet också en kabel vidare från Stockholm till USA och därmed blev Funet en del av Internet. Kabeln gick till Funets bygnad i Esbo där också statens datamaskincentral (Valtion Tietokonekeskus) fanns på den tiden.
-Jag måste säga att utbildningsministeriet i Finland varit mycket framsynt vad gäller datornätens betydelse, och det är mycket mer än vad som kan sägas om de flesta länder i världen. Visserligen anslöts Norge till Internet redan 15 år före oss men det hade en politisk förklaring: Norge var ett Nato-land. Ännu 1988 när vi skulle ansluta oss var det politiskt oklart om det skulle vara möjligt, säger Sadeniemi.

Finland fick inte ansluta sig av politiska skäl

-Vi hade tekniska möjligheter att få en anslutning till USA redan 1987 men på grund av politiska hinder blev det inte av. Kanske var det vår geografiska närhet till Sovjet som oroade amerikanerna, jag vet inte riktigt, men jag har brev här från USA som just behandlar den här frågan. Finländska myndigheterna var måna om att få anslutningen och det talades till och med om att utrikesministeriet skulle ta upp frågan med amerikanerna men innan det blev verklighet hade amerikanerna ändrat uppfattning och accepterade oss, säger doktor Juha Heinänen som kanske kunde titulleras Finlands första Internetanvändare.
När Finland sedan fick sin anslutning 1988 var den enligt Heinänen den enda öppna anslutningen till USA från Europa.
-Alla andra Internetförbindelser från Europa var antingen i militärt bruk eller endast tillgängliga för slutna forskargrupper. Vår Internetanslutning var direkt tillgänglig för alla på högskolorna.
Heinänen hade arbetat i USA fram till 1982 och där bekantat sig med Internet. När han kom tillbaks till Tammerfors Universitet och därefter Tammerfors Tekniska Högskola där han arbetade som professor började han för eget nöjje och nyttas skulle bygga upp en anslutning till Internet.
-Det var 1983 som vi via tillfälliga modemkontakter till Sverige fick igång e-posten trafiken. Jag ansökte själv om att få börja administrera .fi addresser 1986 för då hade e-posten blivit så vanlig att det började behövas ordentliga adresser. De första adresserna som registrerades var universitetens och 1987 fanns det ungfär 30 registrerade .fi adresser. Vid det här laget fungerade trafiken inom landet för Funet hade byggt ihop universitetens lokala nät. Och följande år fick alltså Funet sin fasta utrikesförbindelse att fungera, säger Heinänen.

Internet blir kommerciellt

Parallellt med Funets statsfinansierade nät byggdes ett annat nät upp på hobbybasis av Finlands Unix-användares förening (Fuug), även där var Heinänen med i spetsen och många av medlemmarna hade anknytning till universiteten. Till en början användes modem för att komma i kontakt med andra länder och senare hyrde de in sig på Funets fasta utlandskabel. Verksamheten växte och 1992 var det klart att nätet inte kunde upprätthållas i föreningsregi längre utan flyttades över till en nybildad kommersiell enhet: EUnet Finland som inledde sin verksamhet 1.1.1993. Johan Helsingius som varit med om att grunda Fuug blev chef för företaget. Finlands första kommersiella nät hade uppstått. Även i många andra länder fanns systerorganisationer till Fuug som upprätthållit egna nät och även de överlät i olika takt sina nät till nationella EUnet företag.
EUnet Finland fusionerades 1996 tillsammans med sex andra nationella EUnet-operationer till EUnet International, med huvudkvarter i Amsterdam, och Johan Helsingius jobbar numera i koncernledningen i Amsterdam.
-Efter att EUnet grundats och tagit över Fuugs nät skaffade vi rätt snabbt egna utrikeskablar. De första utrikesförbindelserna gick till Köpenhamn och Tallin, säger Esko Rahiala på EUnet Finland.
-Det var sannerligen pionjärsarbete till en början, få viste ju ens vad Internet var. Vi trodde från första början på Internets kommersiella möljigheter och att det inte enbart var intressant för universitetsvärlden, därför gav vi oss in i det här på kommersiell basis. Men inte var vå många som trodde på det då.
Följande kommersiella nät var Tele, numera Sonera, och därefter följde Helsingfors Telefon, Clinet, IBM Global Network, GlobalOne och Telia. Dessa kommersiella nätverk och högskolenätverket Funet bildar tillsammans det vi kallar Internet i Finland.
I takt med att antalet nät i Finland växte ökade också behovet av att kunna flytta information direkt mellan de olika näten utan att gå via någon knutpunkt utomlands. Den nationella knutpunkten Ficix grundades 1993 och via den är alla finländska Internet-nät anslutna med varandra.
-Det tar alltid en viss tid att samla en kritisk massa men med Internet var den tiden mycket kort, säger Rahiala.

Carl-Magnus Dumell