DVD är en CD liknande skiva som skall bli det universella lagringsmediet för all form av digital information, från datorprogram till videofilm. Redan nu kan du här i Finland köpa DVD-Rom spelare till din dator och i USA har det redan sålts över en halv miljon DVD videospelare som kopplas direkt till TVn.
För att undvika kostsamma standardkrig som VHS / Beta på 80-talet samarbetade världens ledande teknikföretag för att utveckla en gemensam standard som skulle ersätta alla gamla lagringsmedier, från CD till VHS.
DVD (Digital Versatile Disk) standarden presenterades 1995 gemensamt av tio stora elektronikföretag och nästan alla andra hade också varit med på något hörn i utvecklingen.
En DVD skiva ser ut som en CD skiva och fungerar också på samma vis, dvs en laser läser av gropar i skivans yta som representerar ettor och nollor. Skillnaden är att groparna finns mycket tätar, i två lager så där lasern focusera på ett lager i gången och dessutom kan skivan innehålla information på bägge sidorna. Skivans maximala kapacitet är 16 GB (miljarder byte) vilket kan jämföras med CD skivans 0.64 GB (650 MB). För att läsa av bägge sidorna måste användaren vända skivan för hand, som en gammal LP skiva alltså.
DVD är en typisk modern teknikstandard: löst definierad för att lämna utrymme för utveckling så att den inte genast skall föråldras och behöva ersättas med något helt nytt. Denna lösa standard är DVDns största styrka men också dess största svaghet.
Redan på det fysiska planet finns idag 14 olika standarder, beroende på om bägge sidorna används, om bägge lagren används men bara ena sidan, bägge sidorna men bara ena lagret och så vidare. Dessutom finns skrivorna i två fysiska storlekar, åtta och tolv centimeter, varav den mindre är tänkt att möjliggöra små bärbara DVD ljudspelare.
Men när vi börjar se på de olika standarderna för hur informationen skall lagras på skivorna kommer vi till de verkliga problemen.
DVD-Rom
DVD-Rom som skall ersätta CD-Rom i datorsammanhang har redan slagit igenom. DVD-Rom spelarna finns idag också i Finland och kostar kring 3000 mark. Eftersom en DVD-Rom spelare också kan läsa gamla CD-Rom skivor finns det ingen orsak varför nya datorer inte skulle börja levereras med DVD istället för CD spelare och det här har nu också börjat ske. En normal DVD spelares hastighet motsvarar ungefär en 9x CD-Rom och de första 2x och 3x DVD spelarna har redan börjat dyka upp. Många av DVD-Rom spelarna kommer dessutom med tilläggsutrustning för att kunna fungera som DVD-Video spelare och visa filmerna antingen direkt till datorns bildskärm eller via en extra kontakt till en vanlig TV. Huruvida det här fungerar och kommer att fungera med kommande DVD-Video skivor är osäkert, läs mer under rubriken DVD-Video. De flesta DVD-Rom spelare har också utgång för ljud så att de skall kunna fungera som DVD-Audio spelare trots att den standarden inte ens är fastslagen ännu.
DVD-Video
DVD-Video standarden slogs fast redan i mars i fjol ... delvis.
Hittills har över 350.000 DVD-video spelare sålts. I mars i år beräknas en halv miljon spelare ha sålts, vilket är mycket större siffror än för VHS spelarna eller CD spelarna året efter att de introducerats.
På videosidan erbjuder DVD den största förändringen jämfört med nuvarande VHS teknik. DVD-Video erbjuder enormt mycket bättre bild, flerkanals digitalt ljud identiskt till det som de bästa biograferna idag kan erbjuda, skivorna slits inte vid användning, behöver inte spolas tillbaka, är billiga att massproducera och tar lite utrymme. Bild och ljudkvaliteten gagnar naturligtvis alla men de övriga fördelarna är speciellt attraktiva för videouthyrare och -försäljare.
Eftersom DVD-Video skall kunna spelas upp på en vanlig NTSC (nordamerikansk) eller PAL (Europeisk) TV måste även innehållet på DVD-Video skivan vara anpassat för någondera systemet. Det här är inget problem, så här har det alltid varit och till exempel dagens VHS finns i såväl NTSC-VHS som PAL-VHS.
Problemet är att standardiseringsgruppen för DVD-Video slagit fast att ljudet skall lagras i Dolby Digital format tillsammans med NTSC video och i Musicam format tillsammans med PAL video. Många hade väntat sig att Dolby Digital skulle användas överallt eftersom det redan används i USA och Japan. Dolby Digital är också ett naturligt val med tanke på att de flesta stora Hollywoodfilmer görs med ljudet i Dolby Digital format och det vore praktiskt att direkt kunna använda samma ljud som användes på biograferna utan att behöva omvandla det till något annat format. Situationen förbättras inte av att Japan och Europa placerats i samma DVD region vilket betyder att vår region (region 2) ytterligare delas i NTSC/Dolby Digital och PAL/Musicam.
Europeiska HiFi affärer har länge sålt Dolby Digital kompatibla förstärkare i tron att det skulle bli den globala standarden för s.k. hemteaterutrustning. Idag finns det inte ens en enda Musicam förstärkare i Europa och det här är orsaken till att det fortfarande inte säljs DVD-Video spelare i Europa trots att de sålts i Japan och USA sedan mars ifjol. Orsaken till att vi går in för Musicam i Europa är påtryckningar från Europeiska elektronikjätten Philips som investerat stora pengar i Musicam teknik.
Trots de här avancerade ljudstandardena är det naturligtvis möjligt att lyssna på ljudet i vanlig stereo, eller rentav genom den gamla TV-apparatens monohögtalare. De som vill njuta av biografliknande ljud tvingas däremot investera i en separat ljudförstärkare som klarar något 5.1 system, i Europa då alltså Musicam.
Den värsta standardkonflikten dök upp aldeles nyligen i form av Divx. En Divx spärrad DVD-Video fungerar endast i en Divx kompatibel DVD-spelare (som kommer att dyka upp mot slutet av året) med inbyggt modem. När du lägger i skivan ringer modemet upp en central och ditt kreditkort debiteras exempelvis 40 mark samtidigt som din spelare rapporterar till centraldator vad det är för film du börjar se på och när. Därefter får du se på filmen så mycket du orkar under 48 timmar men om du vill se filmen på nytt därefter tvingas du betala avgiften på nytt. Tanken är att ersätta den traditionella videouthyrningen med det här systemet. När du sett den kan du slänga bort skivan eller placera den i bokhyllan ifall du eventuellt vill "hyra" den igen.
Ungefär hälften av filmbolagen i USA har hittills sagt sig vara intresserade av Divx systemet. Än så länge finns det inge planer på att försöka introducera systemet utanför USA. Antagligen kommer Divx aldrig att slå igenom ordentligt men systemet har redan skapat mycket osäkerhet bland konsumenter.
DVD-Audio
Den officiella standarden för DVD-Audio som skall ersätta vanliga musik CD-skivor var tänkt att slås fast i december Det här betyder att standarden kommer att bli klar mot slutet av det här året och de första konkurrerande standarderna presenteras kort därefter. Idag ser det ut som om DVD-Audio helt enkelt skulle bli den enkla ljuddelen av DVD-Video, dvs PCM ljud som alla DVD-Video spelare enligt standarden måste understöda. Det här skulle betyda att alla dagens DVD-Video spelare också automatiskt skulle kunna fungera som DVD-Audio spelare. Skivbolagen skulle själv kunna välja ljudkvaliteten, 48 eller 96 kHz och 16, 20 eller 24 bitars upplösning. I klartext betyder det här att den sämsta tänkbara DVD-Audio standarden skulle vara identisk med dagens CD skivor, men rymma många timmar musik och i bästa fall rymma mer musik än dagens CD skivor och kvalitetsmässigt överträffa vad människoörat klarar av att urskilja.
Det konkurerande systemet kommer att vara SuperAudioCD / Direct Stream Digital som Sony och Philips utvecklar.
DVD-R(AM)
Det finns två typer av DVD skivor användaren kan skriva till, DVD-R som användaren kan skriva till en gång (motsvarar CD-R) och skivor användaren kan skriva till, radera, skriva till pånytt och så vidare, DVD-RAM (motsvarar CD-RW).
Standarden för såväl DVD-R som DVD-RAM har redan slagits fast rätt långt men här grälar de stora elektronikföretagen ändå om till och med helt fysiska saker som huruvida DVD-RAM skivornas skall fastmonterade i skyddande plasthöljen eller inte. Det kommer att ta ett par år innan den här standarden verkligen blir en standard.
I första hand kommer de att dyka upp för datorbruk eftersom en apparat som kunde "banda" video skulle kräva elektronik för att omvandla en bildström till MPEG-2 och det kostar hundratusentals mark. Filmbolagen har nog råd med den elektroniken redan idag, men det tar flera år innan priset sjunker till vanlig konsumentnivå.
För mer information kan du vända dig till någon av följande webbsidor:
www.ldvd.nu
Svenskspråkig information om DVD.
www.videodiscovery.com/vdyweb/dvd/dvdfaq.html
Den "officiella" FAQn om DVD och den besvarar verkligen alla tänkbara frågor.
Terminologi
MPEG-2
Motion Picture Expert Group. Standarden för hur bildrutorna omvandlas till och från ettor och nollor. MPEG-1 används sedan länge rätt flitigt för videoklipp på Internet och de flesta stillbilder på nätet är lagrade i det närbesläka formatet JPEG (Joint Photographic Expert Group). MPEG gruppen har även utvecklat flera system för att omvandla ljud till och från digital form.
PAL
Europeiska TV-standarden. En Europeisk TV visar 25 bilder per sekund och varje bild består av 625 horisontala linjer. Kallas även "50/625"
NTSC
Nordamerikanska / Japanska TV-standarden. En NTSC TV visar 30 bilder per sekund och varje bild består av 525 linjer. Kallas även "60/525".
Dolby Surround
Även känt som Dolby Pro Logic.
Företaget Dolbys system för att åstadkomma "tredimensionellt" ljud med två ljudkanaler. Dolby Surround ljudet lagras som vanlig stereoljud men spelas upp via fem högtalar av Dolby Surround kompatibla förstärkare. Systemet fungerar men är inte lika bra som 5.1 system. Dolby Surround används idag för filmer som distribueras på VHS.
5.1
Benämning på flerkanalsljudsystem och betyder 5+1. En högtalare framför lyssnaren levererar det viktigaste ljudet, fyra riktingshögtalare runtomkring lyssnaren gör att lyssnaren kan höra ljud komma från olika håll och en lågfrekvenshögtalare (subwoofer) gör att den djupa basen inte bara hörs utan känns som vibrationer i hela kroppen. Kanalen för lågfrekvenshögtalaren innehåller bara en förstärkt bassignal och räknas inte som en fullvärdig ljudkanal, därav detta "+1". Dolby Digital och Musicam är två konkurrerande 5.1 system.
Dolby Digital
Även kallad AC-3. Företaget Dolbys standard för digitalt 5.1 ljud. Ljudet i de flesta stora Hollywoodfilmer är lagrade i Dolby Digital format. Kommer kanske att användas i den kommande amerikanska digital-TV standarden. Konkurrerar med Musicam.
Musicam
Även kallat MPEG Audio Layer 2.MPEG gruppens system för digitalt 5.1 ljud. Konkurrerar med Dolby Digital. Den nya digitala radiostandarden DAB (Digital Audio Broadcast) baserar sig på Musicam (dock endast i stereo) och så även ljudet i den kommande europeiska digital-TV standarden DVB (Digital Video Broadcast).
PCM
Okomprimerat digitalt ljud med 1-8 kanaler utan någon speciell rymdkodning. PCM i två kanaler (stereo) är det format som dagens CD-ljudskivor använder.
THX
Tomlinson Holman eXperiment. Företaget Lucasfilms kvalitetsmärkning av 5.1 ljudelektronik. Hittils är det huvudsakligen biografer som ståtat med THX-logot med nu har också några DVD-Videospelare och vanliga ljudförstärkare för hemabruk som uppfyller normerna fått THX märket. En THX-märkt förstärkare kostar bortemot 10.000 mark.
Divx
Ett system som gör att du måste betala en avgift varje gång du ser på en DVD-Video film.
Regionalindelningen
DVD-Video skivor kan regionkodas så att de endast kan spelas upp i DVD-Video spelare som säljs i den regionen. Vid det laget en amerikansk film visas på biograferna i Europa och Asian vill filmbolagen redan kunna sälja filmen på video i USA utan risk för att någon börjar sälja kassetterna på postorder till Europa. Tack vare regionkodningen är det här möjligt. Regionkodningen möjliggör också att filmbolaget sänker priset på videofilmerna, exempelvis i Asian, utan risk för att någon börjar köpa in dem billigt där och sälja dem i regioner där filmbolaget försöker få högre priser för samma filmer.
1: Nordamerika
2: Japan, Europe, Sydafrika och mellersta östern
3: östra och sydöstra Asian
4: Australien, Nya Zeland och Latinamerika
5: Forna Sovjet och norra Asien
6: Kina
Carl-Magnus Dumell