Idag betraktar vi lätt medier utgående från deras fysiska former och begränsningar. En vanlig mediakonsument kanske skulle beskriva en tidning som något som trycks på papper, utkommer en gång per dag och består av texter och bilder. Tv är ljud och rörlig bild som kan överföras "live" och som ses med hjälp av en speciell apparat. Radio igen är som tv fast utan bild.
Representanter för de olika medierna skulle naturligtvis gå djupare än så. Tidningsjournalisten skulle framhålla att informationen är djupgående och detaljerad och värdet av att informationen finns svart på vitt och enkelt kan sparas och betraktas på nytt. Tv journalisten skulle för sin del framhålla tv:n snabbhet, att den rentav kan förmedla nyheter i realtid från andra sidan jorden och den rörliga bildens styrka. Radiojournalisten igen skulle kanske ta fasta på radions flexibilitet, att radion kan köra ut information lika snabbt eller snabbare än tv och att tekniken är billigare och enklare att transportera vilket tillåter sändningar från platser och om ämnen som tv:n måste sålla bort.
Nu håller alla medier på att digitala och det innebär mer än att tidningssidorna kan ses på webben och att radions ljudkvalitet blir bättre. I och med digitaliseringen försvinner de fysiska begränsningar som hittills definierat de olika medierna. Vad händer när alla ovanstående egenskaper kan tillskrivas alla medierna, när en radiokanal kan täcka två händelser samtidigt och dessutom sända bilder, tidningarna kan använda ljudcitat och rörliga bilder och tv:n kan låta tittarna sålla bland gediget bakgrundsmaterial och debattera sändningarna på tv:ns insändarsidor? Kommer alla medierna att smälta samman till en enda digital media?

Digitalradion

Provsändningar för digitalradion inleds redan nästa år i Finland. Ljudkvaliteten blir naturligtvis bättre, ungefär som Cd, fler kanaler får rum i frekvensrymden och en kanal kan använda samma frekvens i hela landet. I digitalradiostandarden ingår dessutom möjligheten att överföra stillbilder och radioapparaterna kommer att ha små skärmar för att visa dessa bilder. Exempelvis kan bilderna användas för att presentera statistik som gör sig bättre som diagram än som ord, för att visa väderkartor eller helt enkelt för att illustrera nyheter med bilder på samma vis som i tidningar eller tv. Digitalradion möjliggör också att en kanal tillfälligt kan splittras till två kanaler, exempelvis så att ett sportresultat eller en viktig nyhet kan sändas utan att det normala programmet behöver avbrytas. Lyssnaren kan sedan med en knapp välja om han eller hon vill höra det extra inslaget eller fortsätta att lyssna på den normala sändningen.
Radiosändningarna kan dessutom gå ut via nätet och redan idag sänder många radiokanaler via nätet men med lägre ljudkvalitet för att dagens modem skall hinna med. Arkiv där kunden kan gå in och välja att lyssna på något gammalt inslag, en unik intervju till exempel, finns redan och vissa radiokanaler erbjuder också en del av sina inslag som text via nätet.

Digital-tv

Exakt hur den digitala tv:n kommer att se ut vet vi inte ännu men utöver bättre bild och ljudkvalitet kommer det att finnas tillägsstjänster, bland annat talas det om en ny version av text-tv som skulle vara likt webben (Internet) eller rentav en del av webben. Företag i datorbranschen, speciellt Microsoft, har investerat enorma summor i teknik för att integrera tv:n och Internet. Ett exempel som nämnts är att tittaren under en ishockeymatch skulle kunna klicka på en spelare med en datorliknande styranordning och därefter få upp webbsidor på tv-rutan med information och statistik om just den spelaren.
Stora tv-bolag som CNN satsar redan idag stort på att erbjuda fördjupande tillägsinformation i tidningsliknande artiklar på webben för att komplettera de snabba och kortfattade tv-nyhetssändningarna. För att ytterligare trampa in på tidningarnas område har de debattområden där tittarna uppmanas debattera de frågor som tv-programmen berört. Redaktörer väljer sedan bland inläggen och redigerar dem om nödvändigt på samma vis som i en vanlig tidning men med den skillnaden att nya debattinlägg dyker upp med några minuters mellanrum.

Digitaltidnigen

Många tidningar finns redan i dag i digital form på Internet, vissa tidningar finns dessutom enbart på nätet. De flesta tidningar nöjer sig än så länge med att enbart kopiera en del av sin pappersversion till nätet men det finns sådana som försöker dra maximal nytta av nätets möjligheter. Exempelvis kan stora nyheter som inte hann med i pappersversionen i alla fall läggas till i webbversionen, väderprognoserna kan uppdateras under dagens gång, webbversionen kan innehålla speciella diskussionsforum och artiklarna kan ha infällda videoklipp istället för infällda stillbilder. Vissa tidningar använder också ljud i sina webbversioner. Tänk er till exempel sensationsintervjun med Eva Vuori där hon gav ett exempel på sin rättssyn. Till en början kretsade en del av den offentliga diskussionen kring hur hon exakt hade uttryckt sig och om hon kanske rentav inte alls sagt det som journalisten hade skrivit i artikeln. I en digital tidning kunde artikeln ha kompletterats med ett ljudcitat från journalistens bandspelare, i just detta fall lär ju journalisten ha använt en bandspelare vid intervjun.
Artikelarkiv är också populära bland digitaltidningar. I dem kan du med nyckelord snabbt söka fram alla artiklar där, till exempel, ett speciellt ord, en person eller plats nämnts.

Allt har sin tid

De olika medierna börjar alltså anta varandras egenskaper men det går att definiera medierna så att definitionerna håller även i den digitala världen genom att ta fasta på hur mottagaren tar del av informationen.
"Tidningen" presenterar all information på en gång och låter oss välja mellan artiklarna. Tyngdpunkten ligger på texter och bilder eftersom vi på enstaka sekunder kan låta blicken glida över rubriker, ingresser och bilder på jakt efter ord eller meningar som väcker vårt intresse. Vi kan läsa hela artikeln, hoppa till någon speciell del av artikeln på basen av mellanrubriker eller bara begrunda någon bild eller något diagran noggrannare. För att ta del av den här informationen måste vi själva vara aktiva och tidningen fyller hela vår uppmärksamhet.
"Radio" förmedlar information utan att täppa alla våra sinnen eller kräva engagemang även om den tillåter engagemang.
"TV" fyller liksom tidningen hela vår uppmärksamhet men precis som radion kräver den inte engagemang även om den tillåter det.
När jag stiger upp på morgonen har jag 30-45 minuter på mig att tillägna mig så mycket information som möjligt. Jag vill kunna överblicka alla de senaste nyhetsrubrikerna och själv välja exakt vad jag vill ta del av och vad jag vill hoppa över. Om tiden inte räcker till kan jag dessutom ta med mig tidningen och läsa den på väg till jobbet om jag åker kollektivtrafik. Vare sig radion eller TVn kan här tävla med tidningen här.
Väl framme på jobbet, eller redan på väg till jobbet om jag kör bil, slår jag däremot på radion. Få av oss har arbeten som tillåter att vi tittar på tv eller läser tidningar medan vi arbetar och förhoppningsvis försöker ingen läsa tidningar eller se på tv medan de kör bil.
När jag sedan kommer mig hem på kvällen har jag inte tillräckligt med energi kvar för att aktivt välja och ta åt mig information ur en tidning och att stirra in i en vägg medan jag lyssnar på radion lockar inte så jag slår på TVn och låter den fylla mina sinnen en stund.

Dagstidning eller dator vid morgonmålet?

En klichéartad invändning mot digitaliseringen brukar vara att tidningen är så mycket behändigare att ha framme på matbordet eller med sig i spårvagnen. Av egen erfarenhet vet jag att en dagstidning inte ryms på ett matbord och känns stort som ett segel i en spårvagn medan en bärbar dator är behändig i bägge situationerna och det finns datorer som tål att du spiller kaffe på dem. En hygglig dator är inte heller nödvändigtvis så mycket dyrare än en normal tv idag vilket tyder på att priset på tekniken inte behöver vara ett oöverkomligt hinder. Dessutom minskar distributionskostnaderna, åtminstone för tidningen, dramatiskt.
Tidningen kommer att bestå tillsammans med radio och tv, det är bara papperet som kommer att försvinna.

Carl-Magnus Dumell