För att en dator skall fungera behövs ett program som koordinerar datorns olika delar som diskettstation, tangentbord, hårdskiva och minne. När vi trycker på en tangent och bokstaven dyker upp på skärmen kan det ju te sig som den mest naturliga saken i världen, något som datorn gör av "sig själv". Men även för så grundläggande uppgifter som att läsa av en tangenttryckning behövs ett avancerat program: operativsystemet.

Operativsystemet är det grundläggande programmet som sköter kommunikationen mellan datorn och övriga program. Ett "vanligt" program, till exempel ett ordbehandlingsprogram, kontrollerar inte själv vilken tangent användaren tryckte på, utan det gör operativsystemet som sedan "berättar" det för ordbehandlingsprogrammet. Minneshanteringen är kanske den viktigaste uppgiften operativsystemet har. Varje program behöver arbetsutrymme i datorns arbetsminne (RAM) för att fungera. Operativsystemet reserverar delar av minnet för varje program och ser till att programmen håller sig till sin egen del och inte börjar rådda i något annat programs arbetsutrymme. Den kanske vanligaste orsaken till att en dator låser sig och måste startas om är just att ett program skriver över viktig information någonstans i minnet som får hela datorn att "spåra ur". Den franska rymdraketen Ariadne 5 exploderade för ett halvår sedan efter att ett program i datorn som styrde raketen lagrat en siffra i ett minnesområde där den inte borde ha lagrats.
I de mest avancerade datorsystemen fungerar all kommunikation mellan datorns hårdvara och enskilda program via operativsystemet. I sådana fall räcker det med att operativsystemet är stabilt för att hela datorn skall vara stabilt. Dåligt gjorda program som börjar krångla har inte direkt tillgång till minnet och kan inte rådda till annat än sig själv varvid operativsystemet stänger av problemprogrammet och informerar användaren om vad som hänt. De flesta som använt Windows 95 eller Macintosh har säkert stött på den här situationen. En annan sak är sedan att såväl Windows 95 som MacOS 7.5 är ostabila operativsystem som ofta själva förorsakar problem som får datorn att låsa sig. Men Windows och MacOS är inte de enda operativsystemen, det finns många fler och de har nästan alla namn som slutar på "x" för att hedra sitt ursprung: Unix.

Alla operativsystems moder

Ken Thompson på legendariska Bell Labs skapade 1969 ett operativsystem för företagets interna behov. Följande år vidareutvecklade Thompson operativsystemet tillsammans med Dennis Ritchie. För att underlätta arbetet skapade Ritchie ett nytt programmeringsspråk: C. Sedan dess har världens mest inflytelserika operativsystem och världens viktigaste programmeringsspråk gått hand i hand.
Operativsystemet som döptes till Unix var avsett för internt bruk men upphovsmännen insåg att det kunde användas till mer än bara styra telefonväxlar. Dessvärre hade AT&T, som ägde Bell Labs, inget större intresse av att börja marknadsföra ett operativsystem och dessutom hade de problem med amerikanska konkurrensverket. För att Unix inte skulle gå förlorat började upphovsmännen gratis dela ut kopior av Unix till universitet, komplett med källkoden i C.
Program skrivs i programmeringsspråk som ofta har viss likhet med engelska men som datorn inte direkt förstår. Den här texten kallas källkod och källkoden kan översättas med ett speciellt program till en serie maskinspråksinstruktioner som datorn förstår och kan utföra. Kommersiella program distribueras enbart i denna körbar form, inte i källkodsform, eftersom det är mycket svårare att analysera och kopiera idéer utgående från de svårtolkade maskinkodsinstruktionerna. Om man vill göra en ändring i programmet måste man göra ändringen i källkoden och översätta den på nytt.
Den akademiska världen förstod att uppskatta Unix och tillgången till källkoden som gjorde det enkelt att analysera och lära ut hur Unix fungerade. Snart utgjorde Unix grunden för universitetsundervisningen i datateknik på alla stora universitet. Men 1978 när den sjunde versionen av Unix lanserades meddelade AT&T att de skulle börja uppbära en licensavgift för källkoden. Nyheten om att AT&T försökte komersialisera Unix fick University of Californa vid Berkley att utveckla en Unixkopia: BSD Unix.
Att utveckla ett nytt operativsystem kräver enorma resurser och många av de datorföretag som grundades på 80-talet licensierade istället BSD för en struntsumma och modifierade det på någon månad för att fungera på deras dator. Dessutom rekryterades många nyutexaminerade som varit med om att utveckla BSD. Bland datorföretag i den här kategorin finns bland annat superdatortillverkaren Cray och stordatortillverkaren Sun.
Internet nästan Unixnet

Även utvecklingen av det som skulle bli Internet skedde med datorer som använde BSD. Som ett resultat av det här går Unix och Internet fortfarande hand i hand, faktum är att Internet var nära att börja heta Unixnet. Till exempel initialerna i den stora europeiska Internetleverantören EUnets namn stod ursprungligen för European Unix Network. De flesta av världens Internetservrar, till exempel de datorer som sänder ut webbsidor, använder något Unixoperativsystem.
Mot slutet av 80-talet hade Unix blivit så populärt bland stordatoranvändare att även de etablerade datortillverkare som haft egna operativsystem började övergå till Unix, bland annat IBM (AIX) och HP (HP-UX). Idag finns det ett tiotal olika Unixoperativsystem och av dem är ett flertal avsedda för vanliga PC datorer. Till detta kommer dessutom det inflytande Unix haft över andra operativsystem, till exempel Windows NT och nya JavaOS. Den största orsaken till att Unix inte slagit igenom bland vanliga PC användare är att Unix styrka ligger i de tekniska finesserna och inte i användarvänlighet.

Gratis-Unix från svenskfinland

Finlandssvensken Linus Torvalds som studerar vid Helsingfors Universitet blev i början av 90-talet intresserad av Unix men hade inte råd att köpa någon Unixvariant till sin PC därhemma för priserna låg på tiotusentals mark. Han började 1991 skriva en egen Unixvariant som han anspråkslöst döpte efter sig själv till Linux. När han var klar med det allra mest grundläggande gjorde han Linux tillgänglig för allmänheten via Internet och väckte mycket uppmärksamhet. En rad människor började hjälpa till i utvecklingen av Linux som idag används av hundratusentals människor världen över. Linux är helt okommersiellt och får kopieras gratis från Internet eller köpas på CD-ROM för en hundralapp. Ursprungligen var Linux avsett att vara en Unixvariant för just vanliga PCn, men nu finns Linux också för Macintosh och några andra datorer.
Speciellt populärt har Linux blivit bland Internetanvändare och det uppskattas att tiotals procent av världens Internetservrar använder Linux. Det enda Torvalds och de som hjälpt honom fått för sitt arbete är beröm och idag är Torvalds namn välkänt och han inbjuds att hålla föreläsningar överallt i världen.
Strax efter att utvecklingen av Linux kommit igång uppstod två liknande projekt bland studerande vid Berkley eftersom ursprungliga BSD hade blivit kommersiellt: FreeBSD och NetBSD. Bägge BSD varianterna är gratis men ingendera har blivit lika populärt som Linux. FreeBSD är berömt för sin stabilitet medan NetBSDs starkaste sida är att det fungerar på nästan alla datorer, från PC och Mac till Amiga, Atari och datorer som knappast någonsin ens sålts på våra breddgrader.

Carl-Magnus Dumell