Årets LinuxWorld Expo som gick av stapeln i New York under veckan handlade långt om hårdvara. Två tal hölls, utöver Torvalds eget, av chefen för VA Linux och av vicechefen för IBM:s teknik- och strategienhet. VA Linux som tillverkar serverdatorer som använder Linux börsnoterades nyligen och drog in miljarder. IBM igen är ju hela datorindustrins gudfader och ett av de gamla datorföretag som kraftigast understöder Linux.
Hittills har det huvudsakligen varit mjukvaruföretag som anpassat sina program till Linux. Nu har Linux tagit ytterligare ett steg uppåt. Idag har nästan alla stora datortillverkare meddelat att de på ett eller annat sätt tagit med Linux i sina planer, i många fall som ett jämbördigt alternativ till Windows och kommersiella Unix varianter.

Linux mikroservrar

En spännande ny marknad är mikroservar och i praktiken använder de nästan alltid Linux som operativsystem. Cobalt (www.cobalt.com) är en av föregångarna i branschen. Deras Cobalt Cube är en intensivt blå liten låda, stor som en skolåda. Den har allt som behövs i miniatyr, och inget som inte behövs. Den saknar tangentbord, monitor, diskettstation och så vidare. Däremot har den inbyggt batteri som håller den vid liv i någon minut så den hinner stänga av sig kontrollerat utan att förstöra data ifall det blir strömavbrott. Lådan kopplas direkt nätet och fjärrkonfigureras sedan via en webbläsare från någon annan maskin. Och att få igång servern tar verkligen bara ett tiotal minuter för den som känner till ens grundläggande saker om webbservrar. Priset för en mikroserver rör sig kring 10.000 mark och uppåt vilket är mycket fördelaktigt jämfört med traditionella serverdatorer som dessutom ofta kräver en dyr konsult för att sättas igång.
Priset och namnet till trots klarar en mikroserver av att visa webbsidor åt tiotusentals besökare, skicka hundratusentals e-post meddelanden och så vidare per dygn, mer än de flesta webbservrar någonsin behöver göra. Eftersom Linux fungerar tillsammans med också andra processorer än Intels kan dessa servrar byggas med MIPS eller StrongARM processorer vilka visat sig vara prisvärda i vissa fall. Och tack vare Linux öppna arkitektur kan och får företag skräddarsy Linux för en viss server så att även komplicerade serverfunktioner enkelt kan ställas via grafiska användargränssnitt.
Och Cobalt är bara ett av tiotals företag i mikroserverbranschen. Det mest omtalade just nu är just VA Linux (www.valinux.com) men även gamlingar som IBM och SGI är med i leken.

Linux blir enklare

I den ständigt hårdnande konkurrensen är speciellt kostnaderna för teknisk administration och underhåll ett stort problem. Generellt brukar Linux betraktas som ett svårhanterligt operativsystem som kräver ordentliga kunskaper, i praktiken alltså ofta dyr experthjälp. Mikroservrarna och Linux utveckling överlag är i alla fall ett exempel på hur enkelt en dator kan administreras i bästa fall och att Linux överlag har blivit enklare och därigenom, i praktiken, billigare.
Även om Linux får kopieras gratis tjänar många företag pengar på att sälja Linux tillsammans med en manual och företagets egna tillbehör för att göra speciellt installationen av Linux enklare. Under LinuxWorld Expo presenterades flera exempel på nya och ännu mer användarvänliga Linux distributioner.

Bärbar Linux dator

Linux har nu också fått ett starkare fotfäste bland bärbara datorer, en nisch som Windows 95/98 dominerat och inte ens Windows NT riktigt kommit åt. Problemet med bärbara datorer är att de ofta innehåller specialkomponenter som varken NT eller Linux understött. Även om Linux nog kunnat användas i bärbara datorer tidigare har det ofta varit krångligt och alla datorns finesser har kanske inte understötts. Men nu har Dell, världens näst största datortillverkare, börjat sälja två bärbara modeller med Linux förinstallerat istället för Windows. Dell har både deltagit i utvecklingen av Linux för att göra det här möjligt och dels har de gått in för mer normala komponenter likt de i vanliga bordsdatorer. IBM har också deltagit i utvecklingen av Linux för att operativsystemet skall fungera bättre tillsammans med IBMs bärbara datorer.
Överlag tillhör IBM en av de datortillverkare som mest aktivt fört fram Linux. IBM deltar på många olika sätt i utvecklingen av Linux och det är möjligt att köpa många av IBMs mindre serverdatorer med Linux förinstallerat. Speciellt i USA erbjuder IBM dessutom service och tekniskt stöd också i Linux miljöer.

Linux i nätdatorer

I flera år har det talats om NC, Network Computer, enkla nedbantade alternativ till PC. Idag kallas NC ofta för "tunn klient" men också andra konstiga namn används för denna brokiga skala av datorer. En NC är beroende av en nätanslutning till en större serverdator där användarens program lagras och körs och användarens lokala maskin svarar närmast för kommunikationen mellan användaren och centraldatorn. Konceptet påminner om terminalerna, ett tangentbord och en monitor, som på 70 talet anslöts till centraldatorer och fördelen ligger i låga administrativa kostnader.
Under LinuxWorld Expo meddelade IBM att de kommer att använda Linux i två av sina datorer av denna typ kallade IBM Network Station. Senaste tiden har också Compaq, världens största datortillverkare, och Hewlett Packard börjat använda Linux i sina motsvarande nätdatorer, webbdatorer, tunna klienter eller vad vi nu vill kalla dem.

Alla älskar Linux

... till och med Microsoft. Myndigheterna i USA anser att MS är ett monopolföretag som borde tvångssplittras. Microsoft hävdar att de inte är ett monopolföretag och använder Linux som bevis på att det finns alternativ till Windows.
Även de företag som har egna kommersiella Unix varianter tycker om Linux som är en gratis Unix variant. I första hand har Linux ökat intresset för Unix och trampat Windows på tårna. Och även om Linux konkurrerar med kommersiella Unix varianter så tycks de flesta företag vara beredda att ta den risken för att få fram något som kan utmana Windows. De flesta kommersiella Unix varianter har dessutom blivit lite efter i utvecklingen i jämförelse med jätten Microsoft som har råd att investera i utvecklingen av Windows och i jämförelse med Linux som utvecklas med rasande fart tack vare tiotusentas entusiaster, många med högskoleanslutning, som utvecklar Linux. Det verkar som om Linux blivit den minsta gemensamma nämnaren för alla Unix företag i kampen mot Microsoft.
Compaq, världens största datortillverkare, använder kraftfulla Alpha processorer i sina stordatorer och operativsystemet Tru64 Unix. Senaste tiden har Compaq i allt högre utsträckning börjat använda Linux i stället för Tru64. IBMs Unix variant heter AIX men speciellt i Internetsammanhang har IBM börjat föra fram Linux allt starkare istället. SGI som tillverkar stordatorer har också en egen Unix variant som heter Irix som de, åtminstone delvis, håller på att överge till förmån för Linux. Det mest nämnvärda undantaget är kanske stordatortillverkaren Sun vars Unix variant Solaris varit den mest framgångsrika kommersiella Unix varianten. Men Sun och Microsoft är bittra fiender så trots att Sun marknadsför Solaris kraftigt och rätt framgångsrikt så understöder de också Linux på olika vis, om än inte lika helhjärtat som många andra.

I början av 70-talet utvecklade amerikanska telefonbolaget AT&T ett nytt operativsystem som en sidoprodukt och det döptes till Unix. Av komplicerade juridiska orsaker valde AT&T att inte börja sälja Unix men för att det inte skulle gå förlorat delades det gratis ut till universitet komplett med källkoden som byggde upp Unix och utan restriktioner. Universitet började använda Unix som exempel i undervisningen. När AT&T införde restriktioner på hur Unix fick användas och kopieras fortsatte några universitet utveckla egna Unix varianter baserade på den sista fria Unix versionen. Många datorföretag som grundades i början av 80-talet grundades av personer som varit aktiva i universitetens Unix projekt och som tagit med sig kunskap och kod som sedan vidareutvecklades inom företaget till det företagets egen kommersiella Unix variant. På det här viset uppstod det en familj Unix-liknande operativsystem som alla hade samma grund men senare utvecklats lite olika.
Linus Torvalds började intressera sig för Unix när han i början av 90-talet inledde sina studier vid Helsingfors Universitet. Han ville ha en Unix variant för sin vanliga PC men alla Unix varianter var mycket dyra på den tiden. Hans eget experimenterande ledde till grunden för ett Unix-liknande operativsystem, tillräckligt för att väcka intresse bland andra likasinnade som han kom i kontakt med via Internet och som började hjälpa honom. Under Torvalds ledning har tusentals entusiaster, många av dem universitetsanknytning, tillsammans och ideellt skapat ett komplett operativsystem.

Carl-Magnus Dumell